Pa Svenska

http://www.multi.fi/~svobbiodlare/Honey/Honung.php3

ENASTÅENDE NATURPRODUKT - HONUNG
Alla känner till honungen, och många använder den dagligen.
Honungen är en enastående naturprodukt, som använts i tusentals år. För att framställa ett halvt kilo honung, hämtar bina 75000 nektarlass, besöker 3-4 miljoner blommor och flyger ca. 80000 kilometer, eller med andra ord två varv runt jorden. Bina är professionella orienterare och med sin dans informerar de varandra om nektarkällorna.
Honungen är en ren naturprodukt. Allt får sin början från växternas nektar, som är avsedd att locka pollinerande insekter. Biet förädlar den livskraften åt människan i en passlig, lättsmältande form.
Till honungen tillsätts inte i något skede socker, utan aromen och smaken bestäms av växtens nektar. Biodlaren använder socker endast till binas vinterutfodring, som görs efter honungsskörden.
SOLIGA SOMMARDAGAR PÅ BURK
Biet börjar sitt arbete genast på vårens första blomma, och slutar först i september. Om vintern får vi njuta av den finska naturens bästa sommardagar, i form av honung.
HONUNGENS INNEHÅLL
Honungen innehåller ca. 180 olika ämnesföreningar. I honungen finns ca 30 st. av naturens olika sockerarter, av vilka de viktigaste är druv- och fruktsocker. Andra ämnen är vatten, enzymer, mineralämnen och vitaminer, t.ex. flera av B-gruppens vitamin och C-vitamin.
Honungens energiinnehåll är 1370 kJ/100 gr och pH 4.
BIPOLLINERING ÖKAR SKEDEN
Biet övervintrar i samhällen (avvikande från andra pollinerande insekter), som ännu efter vintern har ca. 15000 bin. I bikuporna är vårutvecklingen snabb, och i juli kan de vara över 80000.
En tredjedel av bina arbetar på kupans utsida med att samla nektar och frömjöl till föda. Samtidigt transporterar de rikligt med frömjöl från blomma till blomma och gör pollineringsarbete.
Bipollinering rekommenderas för trädgårdar med hallon, äppel, vinbär och jordgubbar, och på åkrar med oljeväxter, klöver och bovete. Hemligheten bakom rikliga skördar av hallon, blåbär och lingon, är ofta att det finns bikupor i närheten.
Efter en effektiv pollinering ökar frukternas, bärens och frönas antal och storlek. Frukt och bär blir saftiga och stora, dessutom mognar de snabbare och jämnare.
Bipollinering kan vid trädgårdsodling öka skörden med 25 %, åker- och trädgårdsodling i kommersiellt syfte med 19 % och med skogsbär med 7 %.
Användning av inhemsk honung befrämjar vår naturs mångfald.
OLIKA SLAG AV HONUNG FLYTANDE OCH HÅRD, LJUS OCH MÖRK
Visste Du att inhemska honungens kvalitet är lika hög, oberoende av konsistens? l Finland är växtligheten mångsidig, därför är honungen ofta varierande.
Honungen kan vara flytande eller nästan stenhård. Den kan vara grov- eller finkorning, seg eller lätt att ta med sked. Honungens färg växlar från färglös till mörkbrun, och i smaken finns de mest mångskiftande nyanser.
Honungens färg, doft och smak, liksom alla andra egenskaper, beror på växtens nektarsammansättning och arom. Från varje växt får man just för den typisk honung.
Honungens kristallisering beror på frukt- och druvsockerhalterna. Ju mera fruktsocker honungen innehåller i jämförelse med druvsockret, desto längre hålls den flytande. I Finland hålls mjölkörts-och några andra naturblomshonungar flytande t.o.m. i några år. Det mesta av vår honung kristalliserar sig inom ett par månader efter slungningen.
Mjölkörtshonungen är vanligtvis flytande och nästan färglös, till doft och smak ganska mild. Ljunghonungen är geléaktig, till färgen brun, doft och smak ganska mild. Största delen av vår honung är ljus mångblomshonung. Den doftar som den finska naturens blomsterprakt och smakar som sommarmorgonens soluppgång.

HONUNGENS FÖRVARING OCH DJUPFRYSNING
För kortvarigt, dagligt bruk, bör honungen förvaras i rumstemperatur. För långvarig förvaring finns två alternativ; endera -torrt, svalt och i jämn temperatur - eller djupfrysning.
Vid djupfrysning bevaras honungens smak och konsistens. Vid upptining blir den likadan som vid infrysningen flytande, mjuk eller hård.
HONUNG TILL MATLAGNING RAKNING, SKÖNHETSVÅRD OCH HÄLSA !
Som krydda och sötningsmedel i matlagning, bakning och drycker
Honung är en krydda. Den ger maten bättre smak och arom, oberoende om det är fråga om kött, fisk eller grönsaker. Honung är ett sötningsmedel. Vid bakning kan en del av sockret ersättas med honung. Då håller sig kakor och småbröd bättre, än vid bakning med enbart socker, dessutom får de bättre smak. Kristalliserad honung får man flytande i varmt vattenbad eller försiktigt i mikrovågsugn.
Skönheten har genom tiderna skötts med honung
Oavsett om man använder honungen invändigt eller utvändigt, så syns det på hyn och känns i kroppen. Honung är effektiv på torr, fet och acnehud. Honungens olika användningsmöjligheter ger en naturlig hjälp. Pröva honungens inverkan på bl.a. ansikte, händer, hårdnader och fotsulor. Bara fantasin begränsar honungens användning.
Att använda honung i bastun är populärt. Känslan i huden är märkbar. Med hjälp av honung kan man få överanstränga muskler att slappna av, och olika knölar kan upptäckas med hjälp av honungsmassage, vilket uppmärksammats av kvinnor.
För hälsan !
Många använder honung regelbundet för hälsan och för konditionens upprätthållande och "säsongsjukdomars" förebyggande. Honungens förebyggande verkan grundar sig bl.a. på bakteriedödande glukosoksidas-entzym. "Förr" användes honungen som antibiotika. Honungen hindrar bakterierna från att växa, och är därför bra medicin för sår och infektioner än i dag. Honungen befrämjar också matsmältningen och hjälper till avkopplande god sömn.
Honungens "inverkan" på huden
• rengör
• uppmjukar
• avslappnar
• uppfriskar
• fuktar och renar (peeling)
Honungen är en bra råvara för förädling och dess hållbarhet är utmärkt. Aromämnena från blommorna framhäver kryddornas, örternas och de aromatiska oljornas smak och förhöjer deras egenskaper. Honungsbaserade förädlade produkter är ett naturligt tillskott till kryddsortimentet, delikatess-stunden och egenvården.
Det lönar sig att pröva:
• bär- och grönsaksgeléer
• sylter
• salladsdressingar
• senap
• bastuhonung
• vitlökshonung
• smaksatt honung
• örthonung
• honung och frömjölsblandning
Biet framställer honung, frömjöl, bivax, gropolis, drottningfoder och bigift. Biet samlar råvaran från de färskaste blommorna och bearbetar den på icke kopierbart sätt. Ämnenas sammansättning känner man till. Användningserfarenhet har samlats i århundraden. Som en enastående naturprodukt befrämjar de vår hälsa och förbättrar vårt välbefinnande
ANDRA BI-PRODUKTER
Biet förädlar blommornas nektar till honung. Den bearbetar också andra råmaterial från naturen och produkter som grundar sig på biets egna entzymer:
• bivax
• frömjöl
• kittvax el. propolis
• drottningens fodersaft
• bigift
Bivax
Arbetsbiet framställer honungscellens grundmaterial, bivaxet, med vaxkörtlarna under bakkroppen. Bivaxprodukter är bl.a. doftande och stämningsfulla bivaxIjus, kosmetikprodukter, möbelvax, skovax och för djuren tass och hovsmörjor.
Frömjöl
Frömjöl här till växtrikets vitaminrikaste och av äggviteämnen värdefullaste ämnen. Innehåller bl.a. protein, aminosyror, kolhydrater, vitaminer, flavonoider,-mineraloch spårämnen, matsmältningsentzym, antibioter och ämnen som påminner om hormoner. Frömjölet är bra för att öka prestationsförmågan, höja allmänkonditionen, hormonbalanserande, stärker hår och naglar och kroppens motståndskraft.
I alla bi-produkter finns frömjöl, som kan ge symtom åt allergiska personer.
Kittvax eller propolis
Propolis är kittaktigt och rödbrunt. Biet framställer det för att bekämpa sjukdomar och bakterier i kupan. Propolis
bildas när biet blandar harts från trädens knoppar med vax och utsöndring av egna körtlar. Pröva propolis-extrakt på
dåligt helande sår, halsont, inflammatio- ner i munnen och ledbesvär. Många använder propolis och honungs-vatten
som hostmedicin både åt människor och djur. Inhemska propolisextrakt fås från välsorterade hälsokostaffärer.
Kakhonung
Kakhonung, pröva till täpt näsa och halsont. Där finns förutom honungen, dess usrsprungsförpackning, vaxkakan.
Drottninglarvens fodersaft
Drottningen föds till samhället av en larv till ett arbetsbi, som matas med speciellt foder, vit och geléaktig, fodersaft. Maten som ges åt drottninglarven är en av de mest koncentrerade foderämnen som förekommer i naturen. Det är bevisat att den förbättrat prestationsförmåga och allmänt välbefinnande.
Bigift
Bigift har stark lukt och är en starkt antibiotisk vätska. Används bl.a. i krämer som är avsedda för ledgångsreumatism.

http://www.studera.com/nytto/bi/Dronare.htm

Honung är en viktig del av binas vinterförråd. Den framställer bina av nektar som samlas in från olika blommor eller från honungsdagg eller i värsta fall från övermogna frukter t.ex. hallon. Nektar innehåller ca 50% vatten medan honung har en vattenhalt på ca 17%. Rörsocker som finns i nektar omvandlar bina till druv- och fruktsocker.
Dessutom tillsätter bina viktiga bakteriedödande ämnen som förstörs om honungen uppvärms till över 40°C.

Honung innehåller dessutom mineralämnen som kalcium, kalium, mangan och järn. Vitaminer förekommer sällan. Druvsocker och fruktsocker är monosackarider och tas lätt upp av vårt blod och ger oss ett omedelbart energitillskott. Förhållandet mellan druvsocker och fruktsocker i honungen varierar beroende
på från vilka blommor nektaren kommer. Oljeväxter som t.ex. raps innehåller nästan enbart druvsocker. För att honungen ska bli mjuk och slät måste den behandlas på rätt sätt.

Drönaren är bisamhällets handjur, vars enda uppgift är att befrukta en drottning.

Han har avrundad bakkropp, saknar gadd och är större än arbetsbiet. Drönarcellen, där drönaren utvecklas, är både bredare och djupare än arbetsbicellen. Utvecklingstiden i cellen är också längre, 23 dygn, jämfört med arbetsbiets 21 dygn. Drönaren har bara gener från drottningen eftersom han utvecklas ur obefruktade ägg. Drönaren har alltså ingen pappa. Vid 8 dygns ålder blir drönaren parningsduglig och han kan leva i ca 50 dygn.
Drönaren kan inte äta själv utan måste matas av arbetsbin. Han deltar inte heller i arbetet i samhället. Trots detta är drönaren viktig för produktionen i bisamhället. Försök med att skära bort alla drönarceller har bara lett till att arbetsbina har blivit slöa och att honungsproduktionen nästan upphört.
Antalet drönare i ett samhälle kan variera mellan 100 och 1000. Ett stort bisamhälle han innehålla 70 000 bin.
Under vintern får inga drönare tära på förråden. Därför dödar arbetsbina alla drönare på hösten i den s.k. drönarslakten. Drönarna utsöndrar då en syrlig doft vilken är densamma som kan finnas i syrliga karameller. Man bör därför inte suga på syrliga karameller när man umgås med bin.

http://www.shenet.se/ravaror/honung.html

Honung

Därför har jag stigit ned för att rädda dem ur egyptiernas våld och föra dem från det landet upp till ett gott och rymligt land, ett land som flyter av mjölk och honung…
(Bibeln: 2 Mosebok 3:8)

Moderdjur Honungsbi

Farmakopénamn • Mel
• Mel depuratum, Mel despumatum
Engelska namn • Honey
• Clarified honey, strained honey
Andra namn • Mèli (grekiska), mel (latin), mel (portugisiska), honning, honnig (danska), Honig (tyska), honig, honing (holländska), hachimitsu (japanska), feng mi, mi (kinesiska)
• Miel blanc (franska), Gereinigter Honig (tyska)

Tradition Alla kulturer tycks ha använt honung (utom Sparta, där man tyckte att honung var vekligt och inget för fria män). Pandoras ask var från början inte fylld av sjukdomar och plågor utan av honung - det var Zeus som förstörde allt.
Honung hör till de tidigaste gudaoffren, särskilt till fruktbarhetsgudar, och har använts i riter för underjordiska väsen. Det hörde t. ex. till offergåvorna i Egypten och Grekland. Både greker och sumerer menade att gudarnas spis bereddes av honung. Janaiterna offrade honungen till sina fruktbarhetsgudar, men var förbjudna att äta det eftersom det betraktades som ett afrodisiakum - en vanlig åsikt i många kulturer. Judarna, som drömde om ett land som flöt av mjölk och honung, var däremot förbjudna att offra honung; det fick t. ex. inte ingå i den heliga rökelsen.
Giftig honung
En giftig honung har omtalats mycket. Den åts av en grekisk här som på 400-talet f. Kr. var på hemväg från Persien. Soldaterna raglade som druckna, kräktes och fick diarré. Några dog, medan resten somnade djupt, men mådde bra när de vaknade dagen därpå. Senare har man funnit att giftet finns i nektarn och honungen hos ett par rhododendron-arter i mindre Asien och Grekland.
Honungssött tal
Honung var tidigt en symbol för vältalighet, hos grekerna utsträck till poetiskt snille och vishet i största allmänhet. I Kina smorde man husgudarnas läppar med honung för att han skulle tala väl om en när han avgav årsrapport till himmelsguden. Enligt samma association var honung en symbol för falsk vänskap. I Bibeln betecknar honung allt som är sött och ljuvt, t. ex. Guds ord som är ljuvare än honung.

Balsamering

På grund av dess antiseptiska kraft blev honung tidigt använt till balsamering inte bara av egyptier utan också av babylonier, skyter och spartaner. Alexander den store (300-talet f. Kr.) ska t. ex. ha balsamerats med honung. Även i Asien använde man honung på detta sätt. En författare på 1800-talet berättar att man fortfarande i Birma lade in höga herrars lik i honung, vilket anses vara den säkraste metoden och dessutom är den billigaste, enär den använda honungen åter kan försäljas.
Honung användes också tidigt som sårläkemedel. I Kalevala misslyckas hjälten Lemminkäinen med ett storverk och hans mor hittar honom: En och annan småsak fattas: ena handen, halva huvut, många andra mindre delar, livet saknades tillika. Hon lyckas pussla ihop honom och få liv i honom genom att smörja honom med honung.

Sverige
De svenska farmakopéerna innehöll från första början honung. I de första fyra upplagorna (1775-1790) skulle den vara av vissa handelsslag: antingen svensk (Mel svecicum) eller fransk (Mel narbonense - rosmarinhonungen från Narbonne var berömd).
I femte upplagan 1817 föreskrev man i stället för ursprung metoden för framställningen: självskirad (Mel optimum) eller pressad (Mel commune). 1845 och 1869 hette den bara Mel, men då skulle det vara den honung som frivilligt utdryper ur honungskakorna, det vill säga självaste jungfruhonungen. Från och med sjätte upplagan 1845 och till och med den sista 1946 angav man renad honung (Mel depuratum).
1946 var honung bara ett smakmedel i andra läkemedel och i 1964 års nordiska farmakopé kom den inte med.
Honungens pris
En liter honung kostade på 1540-talet lika mycket som 48 ägg, på 1560-talet en halv månadslön för en dräng och på 1570-talet ett par månadslöner för en piga; oräknat att dessa också hade kost och logi.
Framställning Biföda - bina samlar nektar i blommorna, omvandlar den till honung och tömmer ut den genom munnen i vaxkakornas celler, som sluts till med vax. Ett kilo honung kräver besök hos 630.000 klöverblommor.
• Kakorna värms lätt; den klara nästan färglösa vätska som rinner ut kallas jungfruhonung. Resten (gul honung, vanlig honung) pressas ut. Idag får man ut honungen genom centrifugering (slungad honung).
• Renad honung (Mel depuratum i farmakopéerna): Här löstes honunen i vatten och värmdes i vattenbad, varefter lerjordshydrat och ammoniak tillsattes; till sist avdunstades blandningen i vattenbad. På detta sätt renades honungen från pollen, färg och vax. I andra länder har man gjort motsvarande rening med äggvita, krita, kaolinlera eller pappersmassa. Idag värmer man till max 80° och skummar av.

Plinius om honungens uppkomst

I Kina såg man honung som något slags dagg som bina samlade in. Liknande föreställningar hade man i Europa under antiken. Plinius (första århundradet e. Kr.) tänkte sig att honungen föll ner till växterna från himlen:

Honungen kommer ur luften och uppstår mest vid början av stjärnornas uppgång, i synnerhet då Sirius lyser fram, men aldrig vid Sjustjärnans uppgång, då daggryningen inbryter. Därför finner man vid morgonrodnadens början blad och träd betäckta med honungsdagg … Antingen den nu är en utsvettning från himmelen, eller ett slemartat utflöde från stjärnorna, eller en saft från luften, då den renar sig, så vore det att önska att den förbleve lika ren och flytande och av samma beskaffenhet som när den först utflyter; men då den faller ned från en så betydande höjd är den vid sin ankomst till jorden mycket förorenad och blir genom de mötande jordiska avdunstningarna fördärvad. Dessutom har den upptagit fuktighet av löv och gräs och blir nedförd i biens mage - ty de ger den ifrån sig genom munnen - vartill kommer att den är fördärvad av blommornas saft och alldeles omvandlas i bikupan. Trots alla dessa förändringar för den dock en stor del av sin himmelska natur med sig.
Beskrivning Färg, konsistens och doft varierar med vilka växter bina samlat nektar från. Försommarhonung från fruktträd och klöver är ljusgul och vattenklar, senare på sommaren blir den mörkare, ljunghonung är rödbrun. Färsk är honung sirapstjock och nästan klar men vid förvaring kristalliserar den till vit eller gulvit och mer eller mindre fast salvkonsistens. Vid uppvärmning av honungen blir det kristalliserade sockret åter rinnande. Svagt surt (pH 4-6).

Löslighet Löses lätt, men inte fullt klart, i vatten.

Mått och vikt
1 ml väger ca 1,4 gram. Dagens renade honung späds med vatten så att 1 ml väger 1,35 gram.

Innehåll Upp till 75 % vatten, kan variera mycket. Halten sockerarter kan vara lika hög: fruktsocker (fruktos; 32-47 %), druvsocker (glukos, 22-45 %), rörsocker (sackaros; 1-10 %). Därutöver också små mängder eterisk olja, inhibin (bakteriedödande), acetylkolin (lugnande), syror, proteiner, pollen, enzymer (som förstörs vid uppvärmning till över 50°). Antioxidanter finns 20 gånger mer i mörk honung än i ljus. Farmakopéernas renade honung späds med något vatten.

Förvaring Okokt honung är den mest verksamma (enzymerna finns kvar) men honung behöver värmas upp i vattenlösningen (över 50°) om blandningen ska sparas, annars riskerar man att den börjar jäsa.

Hudvård
Renande, antiseptisk, läkande och lindrande vid lättare hudåkommor och narig hud. Särskilt lindblomshonung har i tester visat sig bakteriedödande på huden. (I Indien har man funnit att transplantationsvävnad kan förvaras helt intakt i honung i minst 6 veckor men för en vidare sådan användning väntar man på att man ska få fram en absolut ren och steril form.) Mjukgör och tar lätt bort döda hudceller.
Redan Dioskorides, första århundradet, menade att honung var renande, öppnande och utdragande utvärtes, och rekommenderade den på orena sår och fistlar, och så har den använts i huskurer blandad med mjöl. Den har också varit en vanlig salvbas för att påföra huden aktiva ämnen. Boraxhonung som var officinell 1817-1869 penslades på såriga slemhinnor.
Dosering
• Kräm: 2-4 %
• Lotion: upp till 10 %; mer gör blandningen kladdig och sirapsaktig

Fast tvål
Upp till 5 % kan ingå i tvål. Ensamt gör det tvålen mjuk eller kan få massan att separera, varför den brukar kombineras med bivax. Tillsätts lämpligen när tvålen smälts om efter att ha mognat en månad, eller i färdigmognad köpt glycerintvålmassa. Värm innan den blandas i tvålmassan.
Hudtyp
Anses vara en bra fuktighetsbevarare särskilt för torr och trött hy. Lite honung på en inflammerad finne lär få den att mogna.

Invärtes bruk
Honung kan användas som lösningsmedel för att dra ut ämnen ur växtdelar; man kan t. ex. göra rosenhonung, vitlökshonung etc. Idag smakförbättrare i läkemedel, t. ex. hostsiraper och bröstkarameller, förr ett högt skattat läkemedel.
Plinius igen:
Om honungen insamlas vid uppgången av Sirius, och tillfälligtvis, såsom ofta sker, planeterna Venus, Jupiter eller Merkurius upgå samtidigt, finns inget angenämare eller kraftigare medel till skydd mot dödande sjukdomar än denna gudomliga nektar.

Mat och dryck
Inom traditionell kinesisk medicin räknas honung som ett närande, varmt livsmedel.

Giftighet Man är överens om att spädbarn inte ska äta honung, men inte varför. Enligt en del är det enzymerna i honung som barnen inte kan omsätta, enligt andra är det rester av botulismsporer som kan bilda ett dödligt gift i barnens tarmar.

Unless otherwise stated, the content of this page is licensed under Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 License