Akta Svensk Mat Ett Ungt Begrepp

Äkta svensk mat ett ungt begrepp
Kokböckerna visar trender i matvärlden och samhället

Vad är det som gör det vi idag uppfattar som ”typisk svensk mat” så typiskt svenskt? Och när börjar vi uppfatta den som sådan? Vad är det vi i olika tider har föreställt oss som den typiskt icke-svenska matlagningen? Och när började vi överhuvudtaget att i större utsträckning klassificera matlagning som ”svensk” och ”utländsk”?

Frågor som dessa försöker Jonathan Metzger besvara i sin nyutkomna doktorsavhandling i ekonomisk historia.

För att få svar på dessa frågor har Metzger analyserat kokböcker publicerade i Sverige under perioden 1900-1970. Genom att noggrant läsa dem och sätta in dem i ett vidare historiskt och ideologisk sammanhang är det möjligt att se hur trender inom matvärlden samspelar med mer övergripande samhällsförändringar. Metzger ställer våra föränderliga uppfattningar om vad som är ”svenskt” och ”utländskt” på matlagningsfältet i relation till mer övergripande samhällsförändringar; däribland den svenska nationella identitetens omvandlingar och de generella attityderna gentemot det som uppfattas som kulturellt avvikande i moderna och senmoderna samhällen.

Metzger konstaterar att intresset för utländskbetecknad matlagning varit stort i Sverige ända från 1600-talet och fram till idag. Det är dock först från mitten av 1900-talet och framåt som beteckning ”svensk” på en maträtt börjar bli mer prestigefylld, från att tidigare framförallt ha fungerat som ett skällsord. Lite grovt skulle man nästan kunna säga att vi i Sverige historiskt sett tycks ha haft ett ”patologiskt dåligt kulinariskt självförtroende”. Det är först i och med att storkocken Tore Wretman och en del andra centrala aktörer på det kulinariska fältet sätter igång en stor kampanj för den svenska matens rehabilitering under 1960-talet som beteckningen ”svensk” egentligen stiger i status i relation till matlagning. Det är också då de svenska mattraditionerna ordentligt kodifieras, det vill säga ”låses ned” i sin form och begrepp som ”smörgåsbord” och ”husmanskost” förvandlas till de vördade traditionsbeteckningar vi ser dem som idag.

— För många är det kanske förvånansvärt att våra svenska mattraditioner är så unga, men i det här sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg skillnaden mellan en vana och en tradition, säger Jonathan Metzger. En vana är ett ganska oreflekterat förhållningssätt till något, ”som man bara gör” helt enkelt, och en tradition är istället något som man har bestämt att ”så här ska man göra för att göra rätt”. Svenska matvanor har alltid funnits, det vill säga, det har alltid existerat egenheter i hur man lagar mat i Sverige, vilka i och för sig har varierat stort beroende på var i Sverige vi talar om. Men när det kommer till frågan om nationella mattraditioner, där man på olika sätt bestämt att ”det här och det här är traditionell och äkta svensk mat”, är de som sagt av ett mycket yngre datum och tillkommer, så som vi känner dem idag, egentligen till största delen från mitten av 1900-talet och framåt.

Doktorsavhandlingens titel: I köttbullslandet: konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska fältet
Jonathan Metzger kan nås på tfn 08-16 28 43 eller e-post es.us.tsihoke|regzteM.nahtanoJ#es.us.tsihoke|regzteM.nahtanoJ
005-06-13
Pressmeddelande från Stockholms universitet

Unless otherwise stated, the content of this page is licensed under Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 License